Digitaliseringen fortsätter att förändra människors liv i grunden. När svenskarna väljer ny bostad ligger snabbt och stabilt bredband i toppen för vad som prioriteras, och det värderas nästan lika högt som att bo i ett tryggt och säkert område. Årets resultat visar att det digitala välbefinnandet i landet har ökat marginellt sedan förra året. Dock finns det några undantag – bland annat ökar klyftan mellan unga och vuxna, och många uppger att det största problemet är otrygghet på internet. Tillsammans med Kantar Sifo har Com Hem för andra året i rad undersökt svenskarnas digitala välmående.

Resultaten sammanfattas i ett index baserat på tre aspekter: tillgång till internetuppkoppling i det egna hemmet, kunskap och trygghet, och människors attityd till internets roll i samhällsutvecklingen. Här presenterar vi några av resultaten:

 

  • Unga är mer kritiska mot internets inverkan på samhället än äldre. Precis som 2016 visar det sig även i år att unga överlag är mer kritiska mot internet och digitala tjänsters samhällspåverkan. De är också mer kritiska till hur de två fenomenen påverkar barn och ungdomars liv. Medan 57 procent av de tillfrågade över 60 år angav att de tror att internet påverkar barn och ungdomars liv på ett positivt sätt, höll endast 38 procent av de mellan 18–29 år med om påståendet. Skillnaderna mellan åldersgruppernas svar på frågan om internet och digitala tjänsters påverkan var något mindre, men äldre var fortfarande mer positivt inställda än yngre.

 

  • Vad gäller otryggheten på nätet verkar det finnas en sorts paradox i vilka som känner sig otrygga i användandet av vissa tjänster. De två grupper som upplever otrygghet online är de som upplever sig ha för lite kunskap om internet, men också de som har goda kunskaper. Medan den första gruppens oro är relativt lätt att förstå – en rädsla för det man inte känner till är mänsklig – baseras den välinformerade gruppens oro i att man har så mycket kunskap att man vet hur lätt det är att exempelvis utsättas för identitetsstöld online. Minskad tillit till den egna säkerheten leder också till att man använder digitala samhällstjänster i mindre utsträckning.

 

  • Dessa farhågor till trots har svenskarnas digitala välmående ökat marginellt sedan förra året. 2016, när indexet för digitalt välmående sammanställdes för första gången, var svenskarnas digitala välmående 82 procent. I år uppgick samma siffra till 83 procent. De grupper som främst bidrar till ökningen är män och personer i åldersgruppen 40–44 år. Skillnaden i indexnivå mellan könen samt mellan unga och äldre har ökat något sedan 2016 års mätning.

 

Vill du ta del av hela resultatet? Läs hela rapporten här!