De senaste åtta åren har utvecklingen av kvaliteten och tillgången på bredband varit mycket stark. Detta bekräftas av Bredbandskollen senaste rapport om Sveriges surfhastigheter för perioden 2008–2016. Hastigheterna för att ta emot data via kabelnätet har ökat med hela 670 procent, och utvecklingen av fibernät ligger bara strax bakom. Stockholms, Södermanlands och Skånes län är de tre län där medelhastigheten för att ta emot data är allra högst. Vi har pratat med Com Hems teknikchef Thomas Helbo om hur han ser på några av studiens resultat, och vad vi kan vänta framöver på teknikfronten.

Kabelnätet har återigen visat sig ha högst hastighet för att ta emot data jämfört med andra infrastrukturer, och denna kapacitet har enligt Bredbandskollen fördubblats sedan 2013. Däremot har kabel en nackdel gentemot fiber i att överföringshastigheterna är lägre för att skicka data. Hur ser Com Hem generellt på utvecklingen av den befintliga kabelinfrastrukturen och de nackdelar som finns i dag?

Kabelnätet har likt all teknologi inom telekom genomgått en evolution under de senaste 20 åren. På Com Hem har vi investerat stora resurser i att uppgradera infrastruktur och kapacitet för att göra nätet framtidssäkert. När vi uppgraderar kapaciteten förbättrar vi både hastigheterna för ned- och uppladdning av data. Jämfört med nedladdning är hastigheten för uppladdning långsammare, men generellt används uppladdning i mindre utsträckning än nedladdning. Hastigheten för nedladdning av data ökar med mellan 40–50 procent årligen och hastigheten för uppladdning är hyfsat stabil. Anledningen till skillnaden är att streaming utgör över 50 procent av all trafik i nätet.

Kabelnätet kommer att uppgraderas väsentligt kommande år och nå symmetriska hastigheter på över 1 Gbit per sekund, vilket är överlägset nästan alla dagens teknologier.

Fibers hastigheter för att ta emot data också har ökat under perioden 2008–2016, men inte lika mycket som kabelnätet. Det framgår på flera andra håll att fiber och kabel båda är längst fram i utvecklingen jämfört med andra tekniska lösningar. Från ditt perspektiv som CTO, hur skulle du säga att konkurrensen mellan de olika infrastrukturerna påverkar den tekniska utvecklingen?

Fiber och kabel har fortsatt att öka sina maxhastigheter de senaste åren. Från ett konsumentperspektiv är det inte viktigt i sig om uppkopplingen är fiber eller kabel. Det som i stället spelar roll är kvaliteten och kundservicen. Kabelnät kallas idag HFC-nät (Hybrid Fiber Coax) eftersom koaxialnäten utgörs av ca 97 procent optisk fiber – men det är just kombinationen mellan fiber och koax som ökar kapaciteten i näten framöver. Ju mindre viktig teknologin blir, desto mer fokus kommer att ligga på tjänsteerbjudanden.

 

Graf

 

Hastigheten för att ta emot data via kabelnät har ökat med drygt 670 procent sedan 2008. Sist men inte minst ser vi en del variation i hur höga hastigheter för att ta emot och skicka data man kan uppnå i olika delar av Sverige. På Gotland uppnåddes 2016 medelhastigheten för att ta emot data via kabelnät till 101 Mbit/s, medan motsvarande siffra för Kronoberg var 75 Mbit/s, detta trots att hastigheterna vid mätningarnas början 2008 var ungefär desamma. Vad beror de här skillnaderna på? Vad kan nätansvariga göra för att öka hastigheterna i de ”långsamma” länen?

När vi mäter hastigheten för en konsument ser vi ofta att wifi-uppkopplingen utgör ett hinder. Wifi har idag två begränsningar: störningar och räckvidd. Störningar sker oftast om du kan se flera olika wifi-uppkopplingar när du försöker ansluta. Dessa anslutningar stör varandra. Om du har utrustning som stödjer 5 GHz-nät kan störningarna till viss del motverkas. Räckviddsproblemet kan enkelt åtgärdas genom att helt enkelt flytta routern till hemmets centrum. Du kan också lägga till access-punkter på andra platser i hemmet. Räckvidd är ett större problem i villor, medan störningar oftare sker i flerbostadshus. Om du upplever störningar med ditt Wifi kan du ta hjälp av Com Hems guide för att välja rätt frekvensband.