Oavsett partifärg är det tydligt att nästa IT-/digitaliseringsminister kommer att behöva ta itu med flera viktiga frågor inom telekom- och digitaliseringsområdet. Här tre områden som behöver fokus redan från dag ett:

  1. Mer privat-offentlig samverkan för att öka tempot i Sveriges digitalisering

Även om Sverige har kommit långt i digitaliseringen måste vi öka tempot ytterligare. Införandet av en egen myndighet för digitalisering i all ära, men det krävs handlingskraft och resurser för att inte Sverige ska halka ner i den internationella rankingen av digitaliserade länder.

Ett område som måste förbättras är samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn i digitaliseringsfrågor. Idag stoppas allt för ofta digital samverkan både mellan myndigheter och mellan det offentliga och privata av allt för stelbenta regelverk. Myndigheter måste också i större utsträckning samverka med privata aktörer i utvecklingen av digitala tjänster. Ekonomistyrningsverket, ESV, konstaterade i en rapport från i våras att rensning i regelfloran är en förutsättning för effektivare samverkan inom digitalisering:

”Svenska myndigheter har under åren utvecklat ett flertal e-tjänster och många har till exempel egna mobila appar. Men en stor del av utvecklingen har genomförts i den egna myndighetens verksamhet. Och alltför ofta har olika typer av regelverk förstärkt stuprörstänkandet och lagt hinder i vägen för digital samverkan – mellan våra myndigheter, och mellan det offentliga och privata företag.”

I budgetpropositionen för 2018 angav regeringen att ”undanröjande av juridiska hinder är ett av fem prioriterade insatsområden framöver” på digitaliseringsområdet . Det arbetet återstår i hög grad fortfarande.

  1. Stoppa kompetensutvisningarna!

IT-sektorn är en av våra viktigaste framtidsbranscher och tillväxten bygger i hög grad på individer med spetskompetens inom nya områden. I och med sektorns snabba expansionstakt och höga specialisering måste arbetskraften allt oftare rekryteras från andra länder. För att kunna göra detta krävs det att Sverige har en hög attraktionskraft och ett gott rykte. Dessvärre gör detta sektorn extra sårbar av de kompetensutvisningar vi sett de senaste åren – och de ger negativa avtryck i viktiga nätverk internationellt.

Vi har sett flera uppmärksammade fall där snabbväxande bolag maktlösa tvingats se på när viktiga medarbetare utvisas, ofta på grund av minimala administrativa fel. Om inte något görs åt detta kan svenska bolag i framtiden få allt svårare att rekrytera den arbetskraft de behöver, och i slutändan kommer den svenska IT-sektorn att bli mindre konkurrenskraftig internationellt.

  1. Säkra tillgången till rimligt prissatt bredband

Universell tillgång till snabbt och stabilt bredband är den kanske enskilt viktigaste faktorn i att driva Sveriges digitalisering framåt. Kring detta råder det enighet både bland operatörer och politiker. För att säkerställa en hållbar och prisvärd tillgång till bredband för alla svenska hushåll och företag krävs dock en förändrad reglering på fibermarknaden.

Ett grundläggande problem med nuvarande reglering  är synen på fibermarknaden för villahushåll och flerbostadsfastigheter. I skrivande stund anser Post- och telestyrelsen att båda dessa hushållstyper delar samma marknad för bredband. Denna lagstiftning står i kontrast med hur situationen verkligen ser ut på marknaden.

De två hushållstyperna befinner sig i praktiken på två helt olika marknader. Flerfamiljshushåll har idag ett stort urval av bredbandstjänster från flera olika aktörer, och ofta tillgång till parallella infrastrukturer in till fastigheterna. Det gäller inte för boende i villa. Fiberleverantören till de flesta villahushåll har en monopolställning, och hushållet saknar möjligheter att byta nätägare. Vi har under året sett exempel under året på hur den ställningen utnyttjas för orimliga prishöjningar och villkorsförändringar. För slutkunden innebär det att fibern tar en allt större del av hushållets IT-budget, utan att tjänsteutbudet bli bättre. Här behöver PTS – eller lagstiftaren – stämma i bäcken för att få en rimlig prisutveckling.

En viktig del i arbetet med att säkerställa en effektiv konkurrens och en bra situation för landets konsumenter handlar om att göra lämpliga avvägningar när Sverige nu ska implementera det nya europeiska regelverket för elektroniska kommunikationer (den s.k. Koden). En viktig del av detta omfattande implementeringsarbete handlar om fastighetsnät, dvs. den del av bredbandsnäten som finns i fastigheterna. Vi föreslår därför att Näringsdepartementet, inom ramen för implementeringen av den nya lagstiftningen, påbörjar ett arbete med att se över vilken ny fastighetsnätsreglering som är nödvändig för att skapa en dynamisk och väl fungerande digital marknad.